läget

Nu tycker jag vi sammanfattar läget lite.

Jag, här inne, har det jobbigt och tråkigt.

Jag kan inte röra mig fritt. Jag har korta armar och ben, försöker sträcka ut dem.
Vilken tur att jag inte får kramp. Det lämnar jag till mamma.

Men jag hör en massa konstiga ljud, muller.
Jag kastas upp och ner, till höger och vänster, fram och tillbaka.
Sen, när mamma lägger sig ner, vrids allt om och det som innan var undersidan blir baksidan.
Och när hon går upp, det som var baksida blir undersida.
Om hon vänder sig i sängen, blir vänstersidan baksidan, och om hon byter sida, händer det med högersidan, som, vid förgående positionsändring, redan blivit djupt bakom.
Och inga dumma skämt nu! Här är det ständigt jordbävning!

Glöm inte att när jag säger undersida, så menar jag ur er synvinkel.
Ur min synvinkel är allt annorlunda, eftersom jag, som ni bör veta, är med huvudet neråt.

Blev ni snurriga?
Tänk på mig då, alltid här i mörkret...

Jag skulle vilja se er i mitt läge.
Jag är säker på att ni aldrig varit med om nåt liknande.

Frågan är: varför?

Dvs, vad gör jag här inne? Alla är därute och jag härinne.
Det blir mindre och mindre utrymme... men jag har ännu inte hittat nån utväg.
Allteftersom jag växer, antingen får de göra poolen större, eller så får jag själv hitta på nåt!!

Mmm... var tysta ett tag!
Jag känner att nån sorts smörgås är på väg, med Nutella!
Vad gott!

Vi hörs senare...